2012-11-06: Norra Rhône 97/98

En intressant provning med viner från två årgångar med mycket olika karaktär – 1997, vars viner framstod som generösa, fruktdrivna, och med låg syra; och 1998, som gav strama viner med struktur och kraft. Generellt sett kändes vinerna ganska mogna, men fullt kapabla att hålla några år till. Jamets 98:a bedömdes inte på grund av korkdefekt.

Provade viner:

  1. 1998 Hermitage Monier de La Sizeranne, Chapoutier
  2. 1998 Hermitage La Chapelle, Paul Jaboulet-Aîné
  3. 1997 Hermitage La Chapelle, Paul Jaboulet-Aîné
  4. 1997 Côte-Rôtie, Domaine Jamet
  5. 1997 Côte-Rôtie Ch. D’Ampuis, Guigal

1998 La Sizeranne var stram, med mörk frukt, mineral, svamptoner, peppar, men kändes lite väl kort [1 bäst, 3 sämst].

La Chapelle från samma årgång var däremot mer komplex med plommonfrukt och tydlig mognad. Doften dominerades av köttiga och rökiga toner [0 bäst, 2 sämst].

La Chapelle 1997 bjöd på en snarlik doft- och smakprofil som 98:an, men i betydligt tätare, fetare tappning [inga röster!]. 

Flera av provarna anmärkte på likheten i stil mellan dessa två viner. Kvällens vinnare var tveklöst 1997 Côte-Rôtie från Jamet [7 bäst, 2 sämst].Vinet har en synnerligen karakäristisk rökig, tjärig, och pepprig doft, med charkuterier, mörk frukt, och god balans och längd i smaken. Ett intressant exempel på traditionellt framställd, ursprungstypisk Côte-Rôtie. Hos Domaine Jamet sker normalt sett avstjälkning endast till 10-30% – kanske är detta upphovet till den speciella karaktären hos vinet.

Slutligen provades Guigals Ch. D’Ampuis 1997, ett vin i modern stil, där man trots vinets ålder, fortfarande tydligt kunde känna de nya faten, som dock var väl integrerade med den fina mörka komplexa frukten och tonerna av rök och tjära [0 bäst, 2 sämst]. Detta var provningens mest koncentrerade vin, med bra längd, balans, och struktur för ytterligare några års liv.

1 2 3 4 5
Bäst: 1 - 7 1
Sämst: 3 2 2 1 2

 

/ provningsledare Tomasz Janosik