2017-03-16: Rhône med omnejd

Vi rotade fram lite rött från norra Rhône, och blandade in lite annat smått och gott. Klassisk CVP-provning, med andra ord. Bruksviner från Graillot, Chave, Jaboulet… och annat. Syrah med lagringspotential, eller kanske inte?

Detta var vad som bjöds.

Uppställning
1. J-L Chave Crozes Hermitage Silène 2011
2. Jaboulet Crozes Hermitage Domaine de Thalabert 2011
3. Alain Graillot Crozes Hermitage 2011
4. Domaine des Lises (Maxime Graillot) Crozes Hermitage 2011
5. Bonny Doon Syrah Le Pousseur 2011 (Kalifornien)
6. Trinity Hill Gimblett Gravels Syrah 2011 (Nya Zeeland)
7. Alain Graillot Crozes Hermitage 2000
8. Domaine Cros Les Aspres 2001 (Minervois)
9. Alban Estate Reva Syrah 2001 (Kalifornien)

Röstningen:
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Bäst: 0 0 3 1 0 0 3 3 6
Sämst: 2 2 1 1 2 6 1 1 0

Bäströstad för kvällen således Alban Estate Reva Syrah 2001, och sämst Trinity Hill Gimblett Gravels Syrah 2011.

Värt att nämna är att Graillot 2000 var utmogen, slank och frisk. Alban Estate och Domaine Cros var helt andra typer av viner med mycket fat; vaniljj, choklad samt koncentration och viss fruktsötma.

Allmänt var det svårt att skilja 2011orna åt, och det var svårt att känna vad som var franskt eller Nya Världen. Trinity Hill något lägre syra dock.

Alla 2011 kändes fräscha och pigga och fortfarande unga.

2014-10-09: Côte-Rôtie René Rostaing

Tomasz förärade oss följande förnäma viner:
Alla från Domaine René Rostaing i Côte-Rôtie, uppdelade på Côte Blonde och La Landonne enligt följande:
1. 2001 Côte Blonde
2. 2003 La Landonne
3. 2003 Côte Blonde
4. 2005 La Landonne
5. 2006 Côte Blonde

Röstningen blev

1 2 3 4 5
Bäst: 0 7 2 0 2
Sämst: 6 2 1 2 1
Vin 1 utsågs till kvällens förlorare, och vin 2 till kvällens vinnare.
Vi fick även som avslut en bit terrin på fasan och dessert i form av Château Rieussec 2003 (Sauternes).

 

2014-03-13: Château Beaucastel

Johan G hörde av sig till föreningen med hopp om att kunna dela sina Beaucastel med likasinnade, och styrelsen var inte sena på att snabbt svara att det minsann gick bra! Vertikalen spände över 22 år, från en helt mogen 1989 till en purung 2011. Stilen kändes igen genom alla viner, även då mognaden skilde sig så markant. Nedan följer Johan G:s anteckningar och resultatet av röstningen.

Tomma glas i väntan på vin

Château Beaucastel 2011
Färg: Rubinröd, något transparent
Bouquet: Medelintensiv, fruktig, cranberry, Rooibos the, vanilj, komplex, läder, litet kokt
Smak: Noterbar alkohol, liten ungdomlig bitterhet, full, hög syra, körsbär, tranbär, litet kokt
Röstad femte bästa

Château Beaucastel 2008
Färg: Mörk röd
Bouquet: köttig, körsbär, lingon, undervegetation, tobak
Smak: fyllig, avrundad, körsbär, balanserad, köttig
Röstad tredje bästa

Château Beaucastel 1989
Färg: Transparent orange-röd
Bouquet: Full, torkat lingon, torkat kött, läder, glycerol, pomerans
Smak: Full, utvecklad, frisk syra, torkat körsbär, torkat kött, marsipan, söta mjuka tanniner
Röstad näst bästa

Château Beaucastel 2005
Färg: Rubinröd, brilliant
Bouquet: Intensiv, köttig, björnbär, sandelträ, lätt kokt
Smak: Fyllig, intensiv, hög syra, körsbär, kännbara tanniners, tranbär, citronig
Röstad fjärde bästa

Château Beaucastel 1995
Färg: matt röd,
Bouquet: Medelintensive, utvecklad, lätt starkvinston, torkat kött, mörk choklad, glycerol, rosor, salami
Smak: Fyllig, balanserad syra och tannin, torkat körsbär, litet stall, torkat kött, sandelträ, glycerol
Röstad bäst

Château Beaucastel 2000
Färg: Rubinröd transparent, orange kant
Bouquet: Köttig, stallig, hallon, svamp – korkad, men med livlig doft
Smak: klart korkad, överdriven syra och murkenhet
Inte bedömd/röstad

Kvällens viner, 6:an korkad.

Röstresultat:

1 2 3 4 5 6
Bäst: 0 3 4 1 5 x
Sämst: 6 1 1 5 0 x

2014-02-25: Crozes-Hermitage

Crozes-Hermitage i norra Rhône erbjuder generösa Syrahviner som fyndstämplas varje år. I blindprovningar lyckas Cozes-Hermitage ofta lika bra som de riktigt stora vinerna från mindre granndistrikt i norra Rhône. Crozes Hermitage mognar nämligen fort och blir mycket godare snabbare än de dyra och slutna vinerna.

Typisk smakbeskrivning: druvtypisk (syrah) med nyanserad, kryddig smak med fatkaraktär, inslag av mörka bär,  rökta charkuterier, hallon, lavendel och kaffe, björnbär, plommon, eneträ, lakrits och lagerblad.

Denna kväll fick närmare tjugo provare stifta bekantskap med åtta viner och utöver det även njuta av riktiga sportlovsklassiker från Rhône-Alpes: ostfondue spetsad med vin & kirsch, raclette, salami, lufttorkade korvar och vällagrade alpostar. Några fantastiska rödskaliga mandelpotatisar förgyllde kvällen ytterligare.

1. Delas Crozes-Hermitage Les Launes 2011 (nr 2800)
2. Guigal Crozes-Hermitage 2011 (nr 2802)
3. Alain Graillot Crozes Hermitage 2006
4. Alain Graillot Crozes Hermitage  2005
5. Alain Graillot Crozes Hermitage  La Guiraude 1996
6. Vallouit Cornas 1998
7. Vallouit Hermitage 1998
8. Château Lynch-Bages 1976, Pauillac
1 2 3 4
Bäst: 2 5 5 3
Sämst: 7 4 7 1

Första flightens röster gjorde vin nr 1 till förlorare och vin nr 4 till vinnare.

Andra flighten blev utan röstning men förärades däremot med den uppsjö av tilltugg som tidigare beskrivits.

Värt att notera är att provningens äldsta vin (nr 8, Château Lynch-Bages 1976, Pauillac) finns i Systembolagets beställningssortiment med nr 78100 och priset 1777kr.

Château Lynch-Bages

The large 100 hectare vineyard of Chateau Lynch Bages has most of their vines situated on the Bages plateau. The terroir consists of gravel, chalk and sand. The vineyard is planted to 75% Cabernet Sauvignon, 17% Merlot, 6% Cabernet Franc and 2% Petit Verdot. The average age of the vines is about 30 years old, with the oldest vines being more than over 60 years old. The vineyards are planted to a vine density of 9,000 vines per hectare. 6 hectares of vine are reserved for the production of the white wine of Chateau Lynch Bages.

Foto: Sofia Hellqvist

Foto: Sofia Hellqvist

Foto: Sofia Hellqvist

/Sofia H

2013-05-16: Blindprovning med röd tråd

På hösten har vi KM som är en helblind provning, men däremot har vi inte något liknande på våren så jag tyckte det var en god idé att börja med det. Däremot verkade inte medlemmarna vara lika intresserade, vilket gjorde att vi endast var åtta tappra som dök upp i Källaren på torsdagkvällen.

Upplägget var blindprovning, men med något som sammanlänkar vinerna, en röd tråd. Vi bestämde oss för att ha en liten tävling på skoj och poäng gavs enligt följande: 1p för rätt dominerande druva, 1p för ursprung, 1p för årgång samt 6p för röda tråden.

Vin 1 var blekt gröngult, klart och hade en komplex doft av citrus, ostronskal, “Chablis”, nåt som nån tyckte kändes defekt medan andra kallade det ek, samt lite funky toner som i alla fall förde mina tankar mot Gueuze (spontanjäst öl). Smaken var fyllig, ganska fruktig och med en bra syra. Aromerna från doften gick igen, fast med en något tyngre frukt. Alkoholen kändes relativt låg (12% skulle det visa sig!).

Vin 2 var blekt gult, med en liten, undflyende doft av citrus och lite mineral. I munnen var vinet torrt och friskt med lite inslag av citrus, nötter och mineral. Överhuvudtaget gav inte vinet så mycket och kändes väl ungt.

Vin 3 var medeljupt blodrött med blå kant. Det bjöd på en stor doft av olika pepparsorter, kanske lite stjälkar, rök och en hel del tyngre blå frukt som mörka körsbär och björnbär. Smaken hade en bra syra, en liten fruktsötma, medel strävhet samt fortsatt en massa aromer av peppar (vit, svart, grön).

Vin 4 var tätt blårött och bjöd på en dov, fruktig doft, samt aromer av viol, grönpeppar, fat och nånting som gav mig associationer till Beaujolais. I munnen kändes vinet torrare och strävare än föregående, syran var något högre och frukten kändes något lättare och yngre.

Vin 5 var tyvärr riktigt korkskadat, och en pusselbit föll därmed ur för provarna.

Vin 6 hade en fin röd färg med mycket dragning åt tegel, och en hel del fällning förekom. Doften gav stall, ceder, korinter, plommon och en skön balans mellan frukt och mognadstoner. Smaken var torr och mogen, men ändå med mycket frukt kvar. Tanninerna kändes mogna, men hade lite bett kvar ändå.

Provarna gissade enligt reglerna, och sedan hade vi sedvanlig bäst/sämst-röstning. 5:an togs bort pga korkskadan.

1 2 3 4 5 6
Bäst: 2 0 0 3 x 3
Sämst: 2 1 2 1 x 0

Vin 6 korades till vinnare, vin 3 till förlorare, om än att ingen provare tyckte särskilt illa om något av vinerna. Att det var blandat rött och vitt gjorde det hela också lite svårare att bestämma sig.

Så, till resultatet för tävlingsmomentet! Det visade sig vara svåra viner (fast jag som valt dem tyckte ju såklart det var solklart…), och det var inte många poäng som kammades hem av provarna. Annika K prickade in röda tråden, men ingenting annat, och fick på det viset 6p. Syster Inger Ke prickade in ett antal druvor, ursprung och årgångar vilket gav henne vinsten på 8p. Tredjeplatsen knep Mitra med 3p. Fjärdeplatsen stod och vägde mellan tre provare, men vi kom överens om att druva gick före årgång, och sedan hade Inger Ka skrivit en liten anteckning om röda tråden (“Inte så varmodlat!”), vilket avgjorde utslaget.

Och här kommer vinerna:
Aussie vs. Bourgogne

1: De Bortoli Yarra Valley Reserve Release Chardonnay 2011 (nr 95343) 299 kr
2: Etienne Sauzet Bourgogne Blanc 2011 (nr 95112) 239 kr

3: Bonny Doon Le Pousseur Syrah 2010 (nr 99211) 195 kr
4: Equis Domaine de Lises Crozes-Hermitage 2011 (nr 99406) 199 kr

5: Cullen Diana Madeline Cab/Merlot 2001 (från Källaren) uppräknat 579 kr (KORKAD)
6: Château La Garde 1998 (nr 90394) 329 kr

Som synes var röda tråden “Nya Världen vs. Frankrike”, med viner som är väldigt lika varandra i druvsammansättning, årgång, fatbehandling och prisnivå.

2012-11-06: Norra Rhône 97/98

En intressant provning med viner från två årgångar med mycket olika karaktär – 1997, vars viner framstod som generösa, fruktdrivna, och med låg syra; och 1998, som gav strama viner med struktur och kraft. Generellt sett kändes vinerna ganska mogna, men fullt kapabla att hålla några år till. Jamets 98:a bedömdes inte på grund av korkdefekt.

Provade viner:

  1. 1998 Hermitage Monier de La Sizeranne, Chapoutier
  2. 1998 Hermitage La Chapelle, Paul Jaboulet-Aîné
  3. 1997 Hermitage La Chapelle, Paul Jaboulet-Aîné
  4. 1997 Côte-Rôtie, Domaine Jamet
  5. 1997 Côte-Rôtie Ch. D’Ampuis, Guigal

1998 La Sizeranne var stram, med mörk frukt, mineral, svamptoner, peppar, men kändes lite väl kort [1 bäst, 3 sämst].

La Chapelle från samma årgång var däremot mer komplex med plommonfrukt och tydlig mognad. Doften dominerades av köttiga och rökiga toner [0 bäst, 2 sämst].

La Chapelle 1997 bjöd på en snarlik doft- och smakprofil som 98:an, men i betydligt tätare, fetare tappning [inga röster!]. 

Flera av provarna anmärkte på likheten i stil mellan dessa två viner. Kvällens vinnare var tveklöst 1997 Côte-Rôtie från Jamet [7 bäst, 2 sämst].Vinet har en synnerligen karakäristisk rökig, tjärig, och pepprig doft, med charkuterier, mörk frukt, och god balans och längd i smaken. Ett intressant exempel på traditionellt framställd, ursprungstypisk Côte-Rôtie. Hos Domaine Jamet sker normalt sett avstjälkning endast till 10-30% – kanske är detta upphovet till den speciella karaktären hos vinet.

Slutligen provades Guigals Ch. D’Ampuis 1997, ett vin i modern stil, där man trots vinets ålder, fortfarande tydligt kunde känna de nya faten, som dock var väl integrerade med den fina mörka komplexa frukten och tonerna av rök och tjära [0 bäst, 2 sämst]. Detta var provningens mest koncentrerade vin, med bra längd, balans, och struktur för ytterligare några års liv.

1 2 3 4 5
Bäst: 1 - 7 1
Sämst: 3 2 2 1 2

 

/ provningsledare Tomasz Janosik