CVP:s kalender

Höstens provningar börjar läggas på plats i dagarna, och det kan vara en bra idé att hålla utkik i CVP:s kalender. Den går såklart att prenumerera på i olika format, så ni kan infoga den i er vanliga kalender. Kan vara bra att veta, så man har koll på vad som händer innan anmälningsmailet går ut.

Det som är klart än så länge är en provning på äldre viner (före CVP:s grundande 1976), Côte-Rôtie från René Rostaing, samt Klubbmästerskapen. Tredje torsdagen i november ska vi även bränna av lite Beaujolais från den utmärkta årgången 2009, ska bli intressant att se hur vinerna klarat sig! Vidare kommer det dyka upp Bordeaux 2004 samt Super-Tuscans från 2001, plus säkerligen en del annat, precis som vanligt i CVP. Ses i höst!

2014-04-07: Mogen (och inte helt torr) Riesling

Vi är många i föreningen som uppskattar Riesling och inte minst när den är lite åt det mognare och sötare hållet. Fredriks provning var därmed välbesökt och långbordet var fullsatt. Även på bordet blev det fullt då vi provade totalt nio viner, även om vin nr ett kom att tas utom röstning. Nedan följer ett axplock av vad som sades om vinerna:

1. liljekonvalj, moppegarage, träfernissa, blött papper (defekt)

2. torkad frukt/inlagd frukt (på burk), oxiderade sherrylika toner, möbelvax/bivax

3. indisk kryddblandning, lychee (inlagd), örter, svart vinbär

4. julkryddor, grönsaksbuljong, cykelinnerslang, viol/kaprifol, gammal canvasryggsäck

5. äppelkaka, lite blommig honung

6. oljig, kakao, örter, kryddig, blommig

7. liljekonvalj, petroleum, sockerlag

8. ylle, aprikos, mandarin, persika (inlagda)

9. Asti Cinzano, piggelin, päronsoda

Rösterna fördelade sig på följande sätt: vin nr 8 gick segrande ur det hela samtidigt som vin nr 9 fick dra det kortaste strået.

2 3 4      5      6      7     8     9
Bäst: 1 1 1      1      4      1     5     -
Sämst: 1 2 2      1      3      3     –      4
Och vinerna var följande:
1. Weingut Bollig-Lehnert Piersporter Goldtröpfchen Auslese 1990
2. Meulenhof Erdener Treppchen Auslese 1992
3. Weingut Bollig-Lehnert Piersporter Goldtröpfchen Auslese 1993
4. Dr Pauly Bergweiler Erdener Treppchen Auslese 1994
5. Weingut Karl Erbes Ürtziger Würzgarten Auslese 1995
6. Dr. Pauly Bergweiler Erdner Trepchen Auslese 1998
7. Markus Molitor Wehlener Sonnenuhr Auslese 2005
8. Fritz Haag, Braunberger Juffer Spätlese 2006
9. Reichsgraf von Kesselstatt Goldtröpfchen Riesling Spätlese Grosse Lage 2012
Undertecknad kan intyga att vin nr 9 från -99 är betydligt godare.
/Sofia H

2014-02-25: Crozes-Hermitage

Crozes-Hermitage i norra Rhône erbjuder generösa Syrahviner som fyndstämplas varje år. I blindprovningar lyckas Cozes-Hermitage ofta lika bra som de riktigt stora vinerna från mindre granndistrikt i norra Rhône. Crozes Hermitage mognar nämligen fort och blir mycket godare snabbare än de dyra och slutna vinerna.

Typisk smakbeskrivning: druvtypisk (syrah) med nyanserad, kryddig smak med fatkaraktär, inslag av mörka bär,  rökta charkuterier, hallon, lavendel och kaffe, björnbär, plommon, eneträ, lakrits och lagerblad.

Denna kväll fick närmare tjugo provare stifta bekantskap med åtta viner och utöver det även njuta av riktiga sportlovsklassiker från Rhône-Alpes: ostfondue spetsad med vin & kirsch, raclette, salami, lufttorkade korvar och vällagrade alpostar. Några fantastiska rödskaliga mandelpotatisar förgyllde kvällen ytterligare.

1. Delas Crozes-Hermitage Les Launes 2011 (nr 2800)
2. Guigal Crozes-Hermitage 2011 (nr 2802)
3. Alain Graillot Crozes Hermitage 2006
4. Alain Graillot Crozes Hermitage  2005
5. Alain Graillot Crozes Hermitage  La Guiraude 1996
6. Vallouit Cornas 1998
7. Vallouit Hermitage 1998
8. Château Lynch-Bages 1976, Pauillac
1 2 3 4
Bäst: 2 5 5 3
Sämst: 7 4 7 1

Första flightens röster gjorde vin nr 1 till förlorare och vin nr 4 till vinnare.

Andra flighten blev utan röstning men förärades däremot med den uppsjö av tilltugg som tidigare beskrivits.

Värt att notera är att provningens äldsta vin (nr 8, Château Lynch-Bages 1976, Pauillac) finns i Systembolagets beställningssortiment med nr 78100 och priset 1777kr.

Château Lynch-Bages

The large 100 hectare vineyard of Chateau Lynch Bages has most of their vines situated on the Bages plateau. The terroir consists of gravel, chalk and sand. The vineyard is planted to 75% Cabernet Sauvignon, 17% Merlot, 6% Cabernet Franc and 2% Petit Verdot. The average age of the vines is about 30 years old, with the oldest vines being more than over 60 years old. The vineyards are planted to a vine density of 9,000 vines per hectare. 6 hectares of vine are reserved for the production of the white wine of Chateau Lynch Bages.

Foto: Sofia Hellqvist

Foto: Sofia Hellqvist

Foto: Sofia Hellqvist

/Sofia H

Besök hos Suertes del Marqués

Vulkanisk jordmån, 100-åriga stockar, oympat, 300-650 m.ö.h., traditionell uppbindning, traditionella druvor, handskördat, fottrampat, hela klasar, betong, naturlig jäst, gamla fat, ofiltrerat, lågsvavlat.

Teneriffa.

Ja, Teneriffa, som ön dit charterturister vallfärdar för att få lite sol under den mörka svenska vintern. Där råkade även vi befinna oss förra veckan, och av ren tur fick vi besöka Suertes del Marqués lilla men ambitiösa tillverkning.

Som bekant är Teneriffa en vulkaniskt aktiv ö (hemvist för vulkanen Teide som också är Spaniens högsta berg på 3718 m.ö.h.), och har således vulkanisk jordmån som ger mycket prägel på vinerna. Teneriffa är uppdelat i fem vinregioner, Suertes del Marqués ligger på den relativt blöta västkusten i Valle de la Orotava. DO:t skapades 1995, men har en lång tradition av vinodling. Dock har de gamla odlingarna stadigt tunnats ut sedan 1500-talet, och på senare tid har bananer ofta ersatt vinrankor. Stockarna är oympade då vinlusen inte har tillåtits få fäste på ön.

Valle de la Orotava har ett unikt uppbindningssystem för rankorna, cordon trenzado, som gör att rankorna växer väldigt långt och lågt ut med marken. Förr gynnade det malvasiadruvorna man odlade, som behöver en lång ranka, men det gav också odlaren möjlighet att vrida undan hela rankan för att odla andra grödor, som t.ex. potatis. Nuförtiden underlättar det för vinodlaren genom att man kan vrida undan rankan och lätt klippa ogräs (som lämnas kvar som näring). Cordon trenzado är dock inte ett tvång, och man använder också andra mer klassiska uppbindningar.

 

Det finns en hel del druvsorter att välja på i Valle de la Orotava, men Suertes del Marqués håller sig till stor del till listán negrotintilla och baboso negro för de röda, och mestadels listán blanco (palomino, alltså samma som i sherry) för de vita.

Druvorna handskördas i september till oktober, alla parcelas/tomter separat. Varje parcela vinifieras också separat för att sedan blandas efter behag. Skörden går sedan i hela klasar till fottrampning och oftast jäsning på betongfat (utan glasfiber), men även på stål och ekfat. Lagringen siktar man på att på sikt låta ske endast på gamla fat. Dock har de franska lättrostade 500-l man köpt in som nya inte hunnit med så många omgångar än, så ekinslaget tycker man fortfarande är lite större än vad man egentligen önskar på vissa av vinerna. Vinet jäses sedan med sin naturliga jäst, och ligger ofta hela lagringstiden på jästfällningen, utan någon omdragning. Buteljering sker med så lite svavel som möjligt.

 

 

 

 

 

 

Familjeföretaget Suertes del Marqués startade 2006 efter att tidigare ha levererat druvorna till andra producenter. Efter en lite skakig början tog de år 2008 vinmakare Roberto Santana till hjälp, uppväxt på Teneriffa men skolad på olika ställen i Europa. Santana konsultar och producerar också själv på flera ställen i Spanien. Man syftar till att hålla vinmakningen så naturlig som möjligt, man vill inte jobba med för mycket modern teknik och man vill låta druva och växtplats få så mycket uttryck som möjligt. Kanske kan man kalla det post-modern vinmakning?

Ambitionen är hög och man siktar mer på export än att tillgodose den lokala marknaden, som ändå inte är intresserad av kvalitetsvin av detta stuket. Man finns i många länder runtom i världen, men i Norden är det bara Norge som har vinerna på hylla än så länge, om än att det är på gång till både Sverige och Danmark. Se även deras hemsida: www.suertesdelmarques.com

Jag återkommer framöver med en ny post med provningsanteckningar och genomgång av de åtta vinerna som tillverkas. Kort kan man dock säga att vinerna överraskade positivt med sin höga kvalité och drickbara stil, långt ifrån moderna spanjorer på fastlandet.

 

Återblick på CVP:s provningar 2012

Vid den här tiden på året är det populärt med återblickar, och jag tänkte att vi kanske behöver friska upp vårt minne av vad som passerat revy under årets provningar? Vad är det som har fastnat kvar i minnet, och kan det vara nåt man vill ta bort från minnet?

Personligen så har jag som ett gott minne mitt första smakprov av en Bordeaux Premier Cru som dök upp på vårkursens Bordeauxprovning i Tomasz regi. En Haut-Brion ’93 som faktiskt relativt enkelt kammade hem kvällens vinnare, om än i bra konkurrens av en rätt sötfruktig Calon-Segur ’03. Inte ett toppår i Bordeaux, 1993, men för mig smakade det toppen.

Nåt som också har fastnat är Aalto PS ’09 som var med på Toroprovningen, ja, även fast den kommer från Ribera. Det var liksom nästan som en karikatyr på vin, men bara nästan. Nu i jultider kommer jag att tänka på det vinet när jag öppnar Aladdinasken och slänger i mig en “Körsbär i likör”. Så oerhört koncentrerat, med så mycket choklad, vanilj och frukt, och ändå gick det faktiskt bra att dricka. Det kändes proffsigt, mäktigt, häftigt men precis på gränsen till nåt annat. Nästan en motsats till Haut-Brion, som kändes som ett vin på riktigt.

Claes provning med Breuer ’05 stannar också kvar, mest kanske för att jag var den ende som bäströstade bas-rieslingen Sauvage… men den var godast (och ensam om skruvkork)!

Eller vad säger ni?
Och förstås, gott nytt år, och vi ses i Källaren!

Time to Drink Champagne

HelloLoveBoutique@Etsy.com

Faluröda druvor – vinlandet Sveriges historia

Det är rubriken när Vetenskapsradion Historia gör en djupdykning i Sveriges vinhistoria. Följ med till Blaxsta Vingård i Sörmland där världens nordligaste vindruvor för kommersiell vinproduktion odlas och lyssna till vinhistorikern Paulina Rytkönen när hon berättar hur vinet på allvar slog igenom i Sverige till följd av efterkrigstidens ekonomiska tillväxt.

Programmet hittar du här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=407&artikel=5292087