CVP:s kurs om vin & vinprovning som går till hösten börjar fylla upp, så om ni har tänkt gå på den är det hög tid att anmäla er nu!
Det är en kurs om 6 tillfällen som går igenom grunderna i vintillverkning och vinprovning, och ger en god bas att stå på för att kunna ta till sig mer specialiserade provningar. Inga förkunskaper krävs, och i kursavgiften ingår 6 st. vinprovningsglas.
Läs mer under: Kurser
Vid den här tiden på året är det populärt med återblickar, och jag tänkte att vi kanske behöver friska upp vårt minne av vad som passerat revy under årets provningar? Vad är det som har fastnat kvar i minnet, och kan det vara nåt man vill ta bort från minnet?
Personligen så har jag som ett gott minne mitt första smakprov av en Bordeaux Premier Cru som dök upp på vårkursens Bordeauxprovning i Tomasz regi. En Haut-Brion ’93 som faktiskt relativt enkelt kammade hem kvällens vinnare, om än i bra konkurrens av en rätt sötfruktig Calon-Segur ’03. Inte ett toppår i Bordeaux, 1993, men för mig smakade det toppen.
Nåt som också har fastnat är Aalto PS ’09 som var med på Toroprovningen, ja, även fast den kommer från Ribera. Det var liksom nästan som en karikatyr på vin, men bara nästan. Nu i jultider kommer jag att tänka på det vinet när jag öppnar Aladdinasken och slänger i mig en ”Körsbär i likör”. Så oerhört koncentrerat, med så mycket choklad, vanilj och frukt, och ändå gick det faktiskt bra att dricka. Det kändes proffsigt, mäktigt, häftigt men precis på gränsen till nåt annat. Nästan en motsats till Haut-Brion, som kändes som ett vin på riktigt.
Claes provning med Breuer ’05 stannar också kvar, mest kanske för att jag var den ende som bäströstade bas-rieslingen Sauvage… men den var godast (och ensam om skruvkork)!
Eller vad säger ni?
Och förstås, gott nytt år, och vi ses i Källaren!
HelloLoveBoutique@Etsy.com
Inför nyår kan det vara kul att läsa på lite om Champagne! Här är en kort genomgång av the basics, signerad JM.
”A short guide to Champagne” i Pouf online magazine
En kvevri (qvevri) är en stor äggformad amfora, på upp till 3500 liter i volym. Kvevrin fylles med hela druvklasar, gräves ner i jorden, och detta får sedan jäsa upp till två år med sin naturliga jäst.
© http://billigtvin.blogspot.se/
© http://billigtvin.blogspot.se/
Ofta är vinerna framställda från vita druvor, men skalkontakten gör att vinerna får en djupare, ibland orange färg och en strävhet som man inte är van vid i vita viner. Vinerna filtreras eller klaras inte i allmänhet, men brukar inte vara grumliga då skaltanninerna håller utfällningen i balans. Detta är det traditionella sättet att göra vin i Georgien, men det har spritt sig vidare runtom i världen.
Foto: JM
Framför allt är det en del italienare som har snappat upp tillverkningssättet, men de brukar istället referera till kvevrin som amforor. Dessutom har själva formen på kärlen spridit sig till modernare vintillverkare runtom i världen. Man pratar om äggformade jäskärl, och ofta brukar de vara tillverkade i betong, även om man nu också kan se ägg tillverkade i ek. De första som startade med detta ska vara Chapoutier i Rhône (anno 2001), men numera finns tillverkare av betongägg även i Kalifornien.
© http://www.thedrinksbusiness.com/
Själva äggformen sägs göra att vinet under jäsningen ska ha lättare att cirkulera, då det inte finns några räta vinklar i ett ägg. Skalkontakten sägs också bli mer balanserad, då man låter det gå rent naturligt utan nån manipulation (pigeage etc.). Betong eller lera bidrar med en lätt luftning samt en isolerande och värmehållande faktor, i motsats till ståltankar.
Men så till själva provningen. Uppställningen var som följande:
1. Pheasant’s Tears Rkatsiteli 2009 (SB BS 71897 139 kr)
2. Alaverdi Tradition Rkatsiteli 2007 (SB BS 73426 413 kr)
3. Fontanasanta Manzoni Bianco 2010 (SB TSE:120402 90319 219 kr)
4. Anfora Breg Bianco Gravner 2004 (SB BS 72347 598 kr)
5. Cornelissen MunJebel Rosso 8 10/11 (privatimport genom Vin & Natur, 350 kr)
(6. Pheasant’s Tears Saperavi 2007 SB BS 71894 159 kr tyvärr KORKAD)
Foto: JM
Som synes en blandning av både röda och vita viner, både från Georgien och Italien.
Rkatsiteli är en druva som tydligen ska ha varit och är väldigt populär i Ryssland, men det är inte ofta man ser den leta sig fram till oss i Sverige. En druva med hög syra, ganska neutral smak och som är ganska så härdig. Manzoni Bianco är en modern korsning mellan riesling och pinot bianco och har sin hemvist i Veneto. Gravner’s BREG är gjord på 45% sauvignon, 15% chardonnay, 30% pinot grigio, 10% riesling italico. MunJebel Rosso 8 är 100% nerello mascalese.
Blindprovning, bäst och sämströstning gav följande resultat:
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |
| Bäst: | 0 | 4 | 2 | 0 | 3 |
| Sämst: | 5 | 0 | 0 | 3 | 2 |
Solklart sämst på 1:an alltså. Det var väldigt olika åsikt om vad den doftade, vissa provare pratade bara om lagårdar, grispiss och hö, medan andra talade sig varma om sommarängar fyllda med vita blommor. Alla var dock överens om att det var en intressant doft, men smaken bjöd inte upp på samma sätt, utan var något kort och enkel i sammanhanget. Strävheten fanns där, men inte nån särskilt tung attack med tanniner.
Vin 2 blev korad till kvällens vinnare. Kryddig doft med inslag av honung, aprikoser och lite oxidationstoner. Lång, kryddig och fräsch smak, om än med oxidationstoner också. Komplext. En hel del tanniner, men med en mjuk framtoning.
3:an hade en bra fräschör, mycket frukt, färska aprikoser, gråpäron, lite honung. Lite fat (i detta fallet akaciafat faktiskt!), och minst strävhet för kvällen.
4:e vinet hade en ordentligt mörk bärnstensfärg, mycket nötig och kryddig doft av fat, pomerans, harts, kanske lite vanilj. Mycket rödvinsvibbar också, och smaken bjöd på en redig strävhet. Kändes dock lite trött. 12 mån i amfora, 4 år på botti och 2 år i flaskan mattar nog vinet en hel del…
Sista vinet var det enda röda för kvällen (pga 6:ans kork), och visade upp sig med en fin, klar medeldjup röd färg. På näsan kom slånbär, björnbär, hallon och lite rök. Inte så jättespännande dock. Smaken bjöd på mycket mer och var frisk, fyllig och med nästan en liten känsla av restsötma. Mycket, men välintegrerade tanniner. Blommighet i form av violer, lite vingummin på det, lakrits och oregano.
Alla var överens om att vinerna var spännande, goda och dessutom inte så knepiga som vi hade förväntat oss. De passade utmärkt med salt ost i form av feta och pecorino inpackad i rosmarin, samt parma- och serranoskinka.
Mer om kvevri: Billigt Vin
Lite om amforaviner: BKWine
De senaste åren har det snackats mycket om naturviner från Beaujolais och Collegiets medlemmar verkade vara nyfikna på vad det var då provningen snabbt blev fullbokad. Med en hel del hjälp från Claes, lite annat från vårens naturvinssläpp samt en klassiker från monopolet dukades följande upp:
Foto: Johan Malmberg
Foto: David Bauman
Efter helblindprovning gav den klassiska omröstningen följande resultat:
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |
| Bäst: | 1 | 3 | 2 | 5 | – | 1 | 1 |
| Sämst: | 3 | 3 | 0 | 2 | – | 2 | 3 |
Glas 4 utsågs till vinnare, om än inte solklart. 1 & 7 delade på sämströstat.
Foto: David Bauman
Under diskussionen luftades åsikter om att 1:an inte var helt harmonisk i doft och smak. Det var egentligen bara krossade röda färska bär på näsan, men mer fyllighet och krydda i munkänsla och smak. Vissa ansåg den smaka enkelt, men andra kände att det var ett mycket rent och läskande vin med en skön syra. 2:an kändes mer ihophållen, lite fylligare och lite strävare. Mer vin helt enkelt. 3:an gillades av många, men ansågs lite anonym då den hade en hel del (snygg) ek och mycket fruktighet. 4:an hade mycket primärfrukt, saftighet och slank ner lätt. 5:an var totalkorkad, tyvärr. 6:an tyckte alla var kvällens mest spännande vin, med en riktigt kul doft av allt från Havarti till Kriek till gödsel, och så en massa sköna röda bär ovanpå allt. Smaken var inte lika funky som tur var, och relativt lång och mogen. Som sagt, mest spännande men lite svårgillad för alla. 7:an stod ut lite från resten också med toner av pelargoner, chark, grisblod och blåbärspaj, och hade en redig syra.
Foto: Johan Malmberg
Foto: David Bauman
Överlag kan sägas att vinerna inte smakade så naturligt/funky som vi hade förväntat oss, förutom Charly Thevenet’s Régnié ”Cuvée le Coeur des Braves” som bjöd på allt knas man kan tänka sig. Väldigt rena fruktaromer på många viner såklart. Alla var glada över att Dubouef:s industrivin vann då våra plånböcker inte behöver belastas lika mycket framöver… eller?
Foto: David Bauman
Foto: Johan Malmberg
Efter provningen festade vi loss på lite Livarot och Saint-Nectaire och diskuterade ekfobi.
Foto: David Bauman
/Johan Malmberg