2012-11-06: Norra Rhône 97/98

En intressant provning med viner från två årgångar med mycket olika karaktär – 1997, vars viner framstod som generösa, fruktdrivna, och med låg syra; och 1998, som gav strama viner med struktur och kraft. Generellt sett kändes vinerna ganska mogna, men fullt kapabla att hålla några år till. Jamets 98:a bedömdes inte på grund av korkdefekt.

Provade viner:

  1. 1998 Hermitage Monier de La Sizeranne, Chapoutier
  2. 1998 Hermitage La Chapelle, Paul Jaboulet-Aîné
  3. 1997 Hermitage La Chapelle, Paul Jaboulet-Aîné
  4. 1997 Côte-Rôtie, Domaine Jamet
  5. 1997 Côte-Rôtie Ch. D’Ampuis, Guigal

1998 La Sizeranne var stram, med mörk frukt, mineral, svamptoner, peppar, men kändes lite väl kort [1 bäst, 3 sämst].

La Chapelle från samma årgång var däremot mer komplex med plommonfrukt och tydlig mognad. Doften dominerades av köttiga och rökiga toner [0 bäst, 2 sämst].

La Chapelle 1997 bjöd på en snarlik doft- och smakprofil som 98:an, men i betydligt tätare, fetare tappning [inga röster!]. 

Flera av provarna anmärkte på likheten i stil mellan dessa två viner. Kvällens vinnare var tveklöst 1997 Côte-Rôtie från Jamet [7 bäst, 2 sämst].Vinet har en synnerligen karakäristisk rökig, tjärig, och pepprig doft, med charkuterier, mörk frukt, och god balans och längd i smaken. Ett intressant exempel på traditionellt framställd, ursprungstypisk Côte-Rôtie. Hos Domaine Jamet sker normalt sett avstjälkning endast till 10-30% – kanske är detta upphovet till den speciella karaktären hos vinet.

Slutligen provades Guigals Ch. D’Ampuis 1997, ett vin i modern stil, där man trots vinets ålder, fortfarande tydligt kunde känna de nya faten, som dock var väl integrerade med den fina mörka komplexa frukten och tonerna av rök och tjära [0 bäst, 2 sämst]. Detta var provningens mest koncentrerade vin, med bra längd, balans, och struktur för ytterligare några års liv.

1 2 3 4 5
Bäst: 1 7 1
Sämst: 3 2 2 1 2

 

/ provningsledare Tomasz Janosik

Återblick på CVP:s provningar 2012

Vid den här tiden på året är det populärt med återblickar, och jag tänkte att vi kanske behöver friska upp vårt minne av vad som passerat revy under årets provningar? Vad är det som har fastnat kvar i minnet, och kan det vara nåt man vill ta bort från minnet?

Personligen så har jag som ett gott minne mitt första smakprov av en Bordeaux Premier Cru som dök upp på vårkursens Bordeauxprovning i Tomasz regi. En Haut-Brion ’93 som faktiskt relativt enkelt kammade hem kvällens vinnare, om än i bra konkurrens av en rätt sötfruktig Calon-Segur ’03. Inte ett toppår i Bordeaux, 1993, men för mig smakade det toppen.

Nåt som också har fastnat är Aalto PS ’09 som var med på Toroprovningen, ja, även fast den kommer från Ribera. Det var liksom nästan som en karikatyr på vin, men bara nästan. Nu i jultider kommer jag att tänka på det vinet när jag öppnar Aladdinasken och slänger i mig en ”Körsbär i likör”. Så oerhört koncentrerat, med så mycket choklad, vanilj och frukt, och ändå gick det faktiskt bra att dricka. Det kändes proffsigt, mäktigt, häftigt men precis på gränsen till nåt annat. Nästan en motsats till Haut-Brion, som kändes som ett vin på riktigt.

Claes provning med Breuer ’05 stannar också kvar, mest kanske för att jag var den ende som bäströstade bas-rieslingen Sauvage… men den var godast (och ensam om skruvkork)!

Eller vad säger ni?
Och förstås, gott nytt år, och vi ses i Källaren!

Time to Drink Champagne

HelloLoveBoutique@Etsy.com

2012-11-13: Kvevri

En kvevri (qvevri) är en stor äggformad amfora, på upp till 3500 liter i volym. Kvevrin fylles med hela druvklasar, gräves ner i jorden, och detta får sedan jäsa upp till två år med sin naturliga jäst.

© http://billigtvin.blogspot.se/

© http://billigtvin.blogspot.se/

 

 

 

 

 

 

Ofta är vinerna framställda från vita druvor, men skalkontakten gör att vinerna får en djupare, ibland orange färg och en strävhet som man inte är van vid i vita viner. Vinerna filtreras eller klaras inte i allmänhet, men brukar inte vara grumliga då skaltanninerna håller utfällningen i balans. Detta är det traditionella sättet att göra vin i Georgien, men det har spritt sig vidare runtom i världen.

Foto: JM

Framför allt är det en del italienare som har snappat upp tillverkningssättet, men de brukar istället referera till kvevrin som amforor. Dessutom har själva formen på kärlen spridit sig till modernare vintillverkare runtom i världen. Man pratar om äggformade jäskärl, och ofta brukar de vara tillverkade i betong, även om man nu också kan se ägg tillverkade i ek. De första som startade med detta ska vara Chapoutier i Rhône (anno 2001), men numera finns tillverkare av betongägg även i Kalifornien.

© http://www.thedrinksbusiness.com/

Själva äggformen sägs göra att vinet under jäsningen ska ha lättare att cirkulera, då det inte finns några räta vinklar i ett ägg. Skalkontakten sägs också bli mer balanserad, då man låter det gå rent naturligt utan nån manipulation (pigeage etc.). Betong eller lera bidrar med en lätt luftning samt en isolerande och värmehållande faktor, i motsats till ståltankar.

 

 

 

 

 

Men så till själva provningen. Uppställningen var som följande:
1. Pheasant’s Tears Rkatsiteli 2009 (SB BS 71897 139 kr)
2. Alaverdi Tradition Rkatsiteli 2007 (SB BS 73426 413 kr)
3. Fontanasanta Manzoni Bianco 2010 (SB TSE:120402 90319 219 kr)
4. Anfora Breg Bianco Gravner 2004 (SB BS 72347 598 kr)
5. Cornelissen MunJebel Rosso 8 10/11 (privatimport genom Vin & Natur, 350 kr)
(6. Pheasant’s Tears Saperavi 2007 SB BS 71894 159 kr tyvärr KORKAD)

Foto: JM

Som synes en blandning av både röda och vita viner, både från Georgien och Italien.

Rkatsiteli är en druva som tydligen ska ha varit och är väldigt populär i Ryssland, men det är inte ofta man ser den leta sig fram till oss i Sverige. En druva med hög syra, ganska neutral smak och som är ganska så härdig. Manzoni Bianco är en modern korsning mellan riesling och pinot bianco och har sin hemvist i Veneto. Gravner’s BREG är gjord på 45% sauvignon, 15% chardonnay, 30% pinot grigio, 10% riesling italico. MunJebel Rosso 8 är 100% nerello mascalese.

Blindprovning, bäst och sämströstning gav följande resultat:

1 2 3 4 5
Bäst: 0 4 2 0 3
Sämst: 5 0 0 3 2

Solklart sämst på 1:an alltså. Det var väldigt olika åsikt om vad den doftade, vissa provare pratade bara om lagårdar, grispiss och hö, medan andra talade sig varma om sommarängar fyllda med vita blommor. Alla var dock överens om att det var en intressant doft, men smaken bjöd inte upp på samma sätt, utan var något kort och enkel i sammanhanget. Strävheten fanns där, men inte nån särskilt tung attack med tanniner.

Vin 2 blev korad till kvällens vinnare. Kryddig doft med inslag av honung, aprikoser och lite oxidationstoner. Lång, kryddig och fräsch smak, om än med oxidationstoner också. Komplext. En hel del tanniner, men med en mjuk framtoning.

3:an hade en bra fräschör, mycket frukt, färska aprikoser, gråpäron, lite honung. Lite fat (i detta fallet akaciafat faktiskt!), och minst strävhet för kvällen.

4:e vinet hade en ordentligt mörk bärnstensfärg, mycket nötig och kryddig doft av fat,  pomerans, harts, kanske lite vanilj. Mycket rödvinsvibbar också, och smaken bjöd på en redig strävhet. Kändes dock lite trött. 12 mån i amfora, 4 år på botti och 2 år i flaskan mattar nog vinet en hel del…

Sista vinet var det enda röda för kvällen (pga 6:ans kork), och visade upp sig med en fin, klar medeldjup röd färg. På näsan kom slånbär, björnbär, hallon och lite rök. Inte så jättespännande dock. Smaken bjöd på mycket mer och var frisk, fyllig och med nästan en liten känsla av restsötma. Mycket, men välintegrerade tanniner. Blommighet i form av violer, lite vingummin på det, lakrits och oregano.

Alla var överens om att vinerna var spännande, goda och dessutom inte så knepiga som vi hade förväntat oss. De passade utmärkt med salt ost i form av feta och pecorino inpackad i rosmarin, samt parma- och serranoskinka.

Mer om kvevri: Billigt Vin
Lite om amforaviner: BKWine

2012-10-11: Chablis Premier Cru

Chablis är generellt ett klassiskt skaldjursvin med hög syra, framträdande toner av mineral och inte sällan äpple. Vinerna som provningsledare Anders Hedqvist hade valt ut till denna provning gjorde oss inte besvikna.

  1. La Chablisienne ”La Singulière” 2008 (159 kr)
  2. La Chablisienne ”Mont de Milieu” 2009 (209 kr)
  3. Jean Marc Brocard ”Montmais” 2008 (199 kr)
  4. Jean Marc Brocard ”Montée de Tonnerre” 2008 (189 kr)
  5. Jean-Paul & Benoit Droin ”Fourchaume” 2008 (233 kr)
  6. William Fèvre ”Les Lys” 2008 (249 kr)

Helblindprovningen ledde till dessa spridda skurar:

1 2 3 4 5 6
Bäst: 2 3 1 2 1
Sämst: 1 1 3 3

Vin nr 3 får betraktas som kvällens vinnare, och nr 6 som förlorare.

Vin nr 1 upplevdes av de flesta som ganska balanserat, med en syra som inte var så skarp men fungerade fint med de frukttoner av citron och äpple som dominerade.                 Vissa upplevde också exotisk frukt.

Vin nr 2 bjöd på lite mer oxiderade och komplexa toner av våta stenar, jord, yllestrumpor, krita men även gula äpplen.

Vin nr 3 vann på en lång generös smak där det mesta fick plats.                                        Här återfanns äpplen och nötter tillsammans med strama mineraltoner och en fin syra.

Vin nr 4 hade en del söt frukt, mineral och viss örtighet men vad det gällde syran gick åsikterna isär; några tyckte att den var för klen för att balansera det söta medan andra upplevde att syran var för hög.

Vin nr 5 blev något av en kontrovers, någon upplevde den korkskadad, andra tyckte att skevheten i smaken snarare var intressant och liknade den med ett äpple som börjat skrumpna en aning. Även syran hade ändrat karaktär åt det mognare hållet, till skillnad från den citron vi känt på andra håll under provningen liknade den här mer mogen apelsin.

Vin nr 6 var också en annorlunda upplevelse där det allestädes närvarande äpplet och den höga syran ackompanjerades av ketchup, sågspån, rönnbärsgelé, gammal byrå/lada, charkuterier, earl grey. Eftersmaken bjöd på brödighet i likhet med avslagen champagne.

Sammanfattningsvis en mycket lyckad och intressant provning som avslutades med en hel del svampprat.

/Sofia Hellqvist

Foto: Erik Ylipää

Foto: Erik Ylipää

2012-10-05: Fredagsmys med Vincollegiet

Vincollegiets första fredagsmys blev en hejdundrande succé, med uppåt tjugo deltagare och nästan lika många flaskor vin att prova. Lokalen blev för ovanlighetens skull (på grund av en bokningsmiss) inte föreningens källare utan ett kontor i närheten, men gott om levande ljus och tilltugg i form av åtta sorters hårdost, rillette och tårta(!) gjorde att mysstämningen infann sig med råge. Faktum var att de sista deltagarna gick hem efter midnatt, vilket ju får anses exceptionellt för en CVP-provning. Några detaljerade provningsanteckningar fördes inte denna kväll och följaktligen blev det ingen röstning heller – dessutom missade vi att anteckna exakt vilka viner som avnjöts.. Men i grova drag såg uppställningen ut som följer: tre åldrande rieslingar (samtliga från nittiotalet), en Sancerre, ett par rödviner från nya världen (zinfandel respektive sydafrikansk GSM), idel italienska rödviner med tonvikt på Valpolicella samt ett par exotiska inslag: ett georgiskt sött rödvin och en riktig raritet: Moselriesling årgång 2000 på mörkblå kattformad flaska som Claes fått med sig från sin mamma. Den sista i likhet med övriga rieslingar rejält mogen. Kort sagt en mycket njutbar och intressant uppställning! Deltagarna tycktes eniga om att det inte får dröja för länge till nästa fredagsmys, då kanske med tema champagne eller mustiga köttgrytor.

/Peter

Foto: David Bauman

Foto: Sofia Hellqvist

Foto: Sofia Hellqvist

Foto: Sofia Hellqvist

Foto: Sofia Hellqvist

Faluröda druvor – vinlandet Sveriges historia

Det är rubriken när Vetenskapsradion Historia gör en djupdykning i Sveriges vinhistoria. Följ med till Blaxsta Vingård i Sörmland där världens nordligaste vindruvor för kommersiell vinproduktion odlas och lyssna till vinhistorikern Paulina Rytkönen när hon berättar hur vinet på allvar slog igenom i Sverige till följd av efterkrigstidens ekonomiska tillväxt.

Programmet hittar du här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=407&artikel=5292087

2012-09-25: Morgonprovning med fokus på naturviner

De senaste åren har det snackats mycket om naturviner från Beaujolais och Collegiets medlemmar verkade vara nyfikna på vad det var då provningen snabbt blev fullbokad. Med en hel del hjälp från Claes, lite annat från vårens naturvinssläpp samt en klassiker från monopolet dukades följande upp:

  1. Marcel Lapierre Morgon 2011 (198 kr)
  2. Jean Foillard ”Cuvée Classique” Morgon 2010 (179 kr SB)
  3. Jean Foillard ”Cuvée Pi” Morgon 2009 (379 kr SB)
  4. Georges Duboeuf Morgon 2010 (89 kr SB)
  5. Guy Breton ”P’tit Max” 2010 (248 kr)
  6. Charly Thevenet Régnié ”Cuvée le Coeur des Braves” 2007 (218 kr)
  7. Jean-Paul Brun Terres-Dorées Fleurie 2010 (179 kr SB)

Foto: Johan Malmberg

Foto: David Bauman

 

 

 

 

 

 

Efter helblindprovning gav den klassiska omröstningen följande resultat:

1 2 3 4 5 6 7
Bäst: 1 3 2 5 1 1
Sämst: 3 3 0 2 2 3

Glas 4 utsågs till vinnare, om än inte solklart. 1 & 7 delade på sämströstat.

Foto: David Bauman

Under diskussionen luftades åsikter om att 1:an inte var helt harmonisk i doft och smak. Det var egentligen bara krossade röda färska bär på näsan, men mer fyllighet och krydda i munkänsla och smak. Vissa ansåg den smaka enkelt, men andra kände att det var ett mycket rent och läskande vin med en skön syra. 2:an kändes mer ihophållen, lite fylligare och lite strävare. Mer vin helt enkelt. 3:an gillades av många, men ansågs lite anonym då den hade en hel del (snygg) ek och mycket fruktighet. 4:an hade mycket primärfrukt, saftighet och slank ner lätt. 5:an var totalkorkad, tyvärr. 6:an tyckte alla var kvällens mest spännande vin, med en riktigt kul doft av allt från Havarti till Kriek till gödsel, och så en massa sköna röda bär ovanpå allt. Smaken var inte lika funky som tur var, och relativt lång och mogen. Som sagt, mest spännande men lite svårgillad för alla. 7:an stod ut lite från resten också med toner av pelargoner, chark, grisblod och blåbärspaj, och hade en redig syra.

Foto: Johan Malmberg

Foto: David Bauman

 

 

 

 

 

 

Överlag kan sägas att vinerna inte smakade så naturligt/funky som vi hade förväntat oss, förutom Charly Thevenet’s Régnié ”Cuvée le Coeur des Braves” som bjöd på allt knas man kan tänka sig. Väldigt rena fruktaromer på många viner såklart. Alla var glada över att Dubouef:s industrivin vann då våra plånböcker inte behöver belastas lika mycket framöver… eller?

Foto: David Bauman

Foto: Johan Malmberg

 

 

 

 

 

 

Efter provningen festade vi loss på lite Livarot och Saint-Nectaire och diskuterade ekfobi.

Foto: David Bauman

/Johan Malmberg

Fredagsmys med Vincollegiet

Vincollegiet bryter ny mark och provar ett nytt koncept: fredagsmys! Tanken är att under avslappnade former prova och dricka vin tillsammans en fredagkväll, med lite mer fokus på tilltugg. Till första tillfället nu i början av oktober blir temat hårdost. Föreningen köper ett bra urval av god ost (och naturligtvis bröd) och provningsdeltagarna tar själva med vin som de tror kan vara gott till hårdost. Rimlig vinkostnad per person kan vara från 120 kr (vill man ta med finare vin eller gå ihop med någon och ta med en dyrare flaska tillsammans går det förstås bra). Vinknytis med andra ord! Vi tror att det kan bli trevligt och intressant att prova varandras viner. Kostnaden för tilltugget blir maximalt 100 kr per person och så många medlemmar som får plats i källaren är välkomna (ca 20 personer).

Hjärtligt välkomna på fredagsmys med Vincollegiet!